Här kommer en bitter lista om amning. Detta är mina upplevelser efter att ha fött 2 barn och ammat den ena 4 månader och den andra 7 månader.
1. Det gör pissasketaont att amma i början innan bröstvårtorna har vant sig vid amning (Om barnet inte tar rätt tag om bröstet). Nu snackar vi sår och varande vårtor som gör att man gråter varje gång bebis ska äta. Nej jag överdriver inte, jag fick det med båda barnen.
2. Det läcker mjölk och rätt som det är står du där utan amningsinlägg och hela tröjan har stora runda våta fläckar. Använder man amningsinäggen för ofta så riskerar man att få svamp istället som i sin tur kan ge bebis "mun-torsk". Dessa är heller inte så bra/sköna att använda om inte vårtora läkt ännu.
3. Mjölkstockning gör ONT och kan ge dig både feber och fruktansvärd smärta som i värsta fall behöver kollas upp av läkare. Har haft det 4 gånger totalt med båda barnen. Dock behövde jag ej besöka läkare men var sängliggande 2 av 4 gånger.
4. Nej, du kan inte smörja vad som helst på brösten om dom är torra eftersom bebis inte kan äta vilka salvor som helst både för hälsans och smakens skull.
5. Om du någonsin velat veta hur det är att bada i mjölk så kommer du få veta det när du ammar.
6. Har inte bebis ätit på länge så känner du (kan du känna) hur hårda och fyllda brösten blir, det är inte så himla trevligt när man råkar komma åt bröstet och det börjar ila av smärta.
7. Kosten måste läggas om. Jag kunde inte äta någon sorts lök eller stark mat medan jag ammade någon utav barnen då dom var jättekänsliga. Det resulterade i så fall med dålig mage och kräkningar av guds nåde.
8. Det gör även skitont att sluta amma, sitter i skrivande stund med ömt bröst som känns som ett enda blåmärke. AJ!
För övrigt tycker jag att amning är superdupermysigt. Efter ca 1 månad när man börjat få kläm på det hela och vårtorna läkt. Man känner sig mer behövd än någonsin och man blir den extraspeciella personen i bebisens liv. Men. Jag förstår inte varför det är sådan hets med att få mammor att amma sina barn. VARFÖR ska man utsätta sin kropp för något som gör ont och skadar en fysiskt och kanske psykiskt också när det finns andra alternativ? Speciellt blir jag skitarg när man ska komma och säga "har du mat åt bebisen?", "Man ska amma bebisar, det är bättre än ersättning", "Dom får inte i sig all näring från ersättningen" etc. Menar dom då, på allvar, att ALLA barn som blivit flaskmatade (med ersättning) inte har utvecklats som dom ska eller har något annat fel på grund av att dom blev flaskmatade som bebisar?
JO TJENA MITTBENA KARL JOHAN! Om du fött barn, eller rättare sagt klämt ut en melon ur vaginan som spruckigt och sedan sytts ihop igen (Detta klarade jag mig som tur var undan båda gångerna) ska du inte bara behöva lida (ja jag skriver lida) för det, utan sedan ska du gå som en stelbent höna och även se till att dina bröst luftas 24h om dygnet för att försöka få de varande såren på dina bröstvårtor att läka medan en unge ska suga på dom konstant bara för att andra tycker att man ska amma "för att det är det bästa för barnet" så säger jag bara tre ord, ÄH KYSS MEH!
Det är nu 2016, stadsduvor får preventivmedel och du kan suga ditt fett från magen till arslet, inte fan kommer ungen dö av ersättningen om inte du vill/kan amma. Annars hade det väl inte fått heta ERSÄTTNING.